Kapitel 13 - Stole my heart

-wait, what? Why? Jag kände tårar i ögon, men tog ett djupt andetag för att inte börja gråta.
-I think am inlove with another girl, and I don't think its right to play like im inlove when am not. Hans ögon fylldes också med tårar.
-okey, i understand. But don't forget that i love you. Jag ställde mig upp och tog snabbt tag om min väska innan jag gick ut. Jag klarade helt enkelt inte av det.

Louis perspektiv :

-I....I kissed a guy. I was drunk, but i know thats not an escuse. Hon kollade ner i bordet.
-wow...det känndes som om jag inte kunde andas. Hade hon? När jag hållt mig för att att inte kyssa Clarie, för Eleanors skull. That makes this so mutch easier. I...I.. have to break up with you. Jag forstatte meningen, på en gång sa jag det. Jag kände mig ledsen.
-wait, what? Why? Jag såg tårar växa i hennes ögon, men hon blundade för en kort sekund och tog ett andetag innan hon kollade på mig för ett svar.
-I think am inlove with another girl, and I don't think its right to play like im inlove when am not. Minaögon fylldes också med tårar. Det var en stor löngn jag sa, rakt i ansiktet på henne. Jag var ju fortfarande kär i henne.
- okey,I understand. But don't forget that i love you. Hon tog sin väska och gick ut innan jag hann säga det jag ville. Jag hörde henne snyfta till, och dörren öppnades och stängdes.
-I still love you too, viskade jag för mig själv.
Hade jag gjort rätt beslut? Kanske var Clarie en sån man blev kär i några dagar? För att det fanns en slags spänning men inte så mycket mer efter ett tag? Men det var nog försent på alla sett för mig Eleanor.
*Want to talk? :) <3 * jag fick ett sms från Clarie.
*I just broke up with Eleanor. Not today. Tomorrow? <3*  svarade jag. jag kände inte för att gå från att göra slut med Eleanor till att träffa Clarie och bli jätte romantisk av mig ..
Men tanken på att träffa henne fick fjärlilar att flyga i magen.
Jag tog fram mobilen och klickade på "telefon" och ringde Zayn. Jag behövde prata med honom.

Harrys perspektiv:

Miranda skulle komma hit kockan två, som vi bestämmt. Jag hade fixat lite "romantiskt" för oss i vardagsrumet och köket. Det var ljus och blommor, och jag höll på att fixa mat till oss.
Jag ville överaska henne. Jag var ganska nervös. Jag ville ju visa att jag kunde vara något annat än en sån kille som bra var ute efter kyssar och sex. För jag gillade henne, och det kändes direkt i hennes kyssar att hon var speciell.
Jag började koka pastan och fem minuter senare ringde det på dörren. Innan jag gick för att öppna tog jag en snabb titt i spegeln, ruffsade om mitt lockiga hår och rätade till tröjan.
-hi, sa hon och kollade lite blygt på mig.
-hi beautiful. sa jag och menade det, hon såg fantastisk ut. Jag drog in henne i lägenheten och intill mig innan jag gav henne en lätt kyss.

Två och ett halft år tidigare , Claries Perspektiv:

Mina fingrar höll på att frysa till is när jag för fjärde gången försökte ringa till Jade. det var långt in på hösten och snart skulle det säkert börja snöa. Jag stod vid busshålls platsen och väntade på henne, men hon kom inte och hon svarade inte .
-hej , det här är Jade och jag kan inte svara just nu...Telefonspelaren (heter det så?) sattes igång och jag la på.
Hon hade säkert försovit sig, som vanligt. -jag kommer!!! jag hörde Jades röst bakom mig och jag såg när hon sprang  ner för gatan mot mig.
-du är försenad igen.... Jag gjorde en överdrivet sur min mot henne, och hon skrattade bara åt mig.
-förlåt mig, men du vet du vad jag har fått veta?!?!? sa hon uppspelt mot mig, och jag så hur bussen kom mot vårt håll.
-vad vad vad? svarade jag lika uppspelt. Även fast vi snart var 17 år, beteede vi oss fom om vi forfarande gick i sexan.
-mamma sa ja!!! Jag får följa med er till London! Hon sprack upp i ett stort leénde.
-ÅHH!!! omg, vad kul!! Alla i bussen kollade förskräckt på mig men vi brydde ossinte ens om att bli tysta.
Vi pratade uppspelt om det hela till nästa busshålsplats, tills vi såg Rose , en av våra bästa vänner, kom på bussen.
Hon hade en sorgsen blick och kollade efter oss, och när hon såg oss blev hennes ögon ännu mer sorgsna.
Hon kom och satte sig. -hej.. sa både jag och Jade i mun på varandra. Jag och Jade satt intill fönstret och Rose satt brevid Jade. Det var nästan lite läskigt att se dom brevid varandra. Dom såg nästan exakt ut som tvillingar.
Båda hade brunt hår, Jade hade mer åt det mörkbruna hållet, och Rose hade mycket ljusare. Men dom båda hade indentiskt gröna ögon, och samma ansikts form. Och dom båda var otroligt vackra, helt nartuliga, och ingen av oss i vårt "lilla gäng" sminkade oss, det var slöseri med tid.
-vad har hänt? frågade jag tills slut.
-jag.. jag fick inte. Hon såg sorgset på oss.
-fick du inte följa med till London? Frågade Jade , vi visste redan svaret på den frågan, med det är sånt man brukar fråga.
-Ja, jag fick inte. Men efter någon sekund började hon le. Både jag och Jade fattade och kollade menade på varandra.
-att du alltid ska öva på dina skådespel, Sa jag och Jade i mu på varandra och skrattade.
-jo , jag fick faktiskt! och klart jag ska öva på dom, hon skrattade mot oss och fortsatte, den här sommaren kommer bli fulländad, Bara Elise kan också.
Jade och jag nickade när bussen stannade ännu en gång. In kom Miranda in springande , vår alldeles egna partypingla, påklädd i höga klackar och en skinn jacka. Även fast det bara var 5 grader ute.
-fick ni??? skrek hon och brydde sig inte ett dugg om alla andra på bussen. Direk efter Miranda kom Elise , på lika höga klackar och hon också i skinnjacka.  -jag fick!!! skrek hon, och brydde sig inte heller om våra medresande människor på bussen.
Rose och Jade ställde sig upp och nickade och log stort.
-AHH!!! den här sommaren kommer bli den bästa någonsin!! Skrek Jade.
Och vi alla ställde oss i en ring och kramade varandra, mitt på bussen. 
-vi.. kanske borde sätta oss. Rose kollade menade på oss och jag satte mig,  och Jade och Rose mittemot.
Miranda bryde sig inte om att fråga, hon satte sig bara i mitt knä och Elise satte sig brevid oss.
Våra munnar började smattra om Sommaren, som vi skulle tillbringa i London, hela sommaren. Och jag och Miranda hade fixat ett kontrakt på lägenheten i 5 år. Vi skulle precis gå av bussen in till skolan, då vi blev knäpp tysta.
Alla som suttit på bussen hade lyssnat på varenda ord vi sa, och alla dom andra satt knäpptysta dom med och stirrade på oss. Det blev värkligen akward moment, men som tur var skulle vi alla gå av nu, och börja ännu en skoldag.

Här fick ni en ganska  lång del. Förlåt att det tog såååå lång tid för er att få det,
men jag har inte haft ork och tid. Nu när skolan har börjat så kommer det nog ett kapitel om dagen.
Och jag såg att jag har fått mindre läsare också. Har stora planer för nästa del. så Stay up for tomorrow!!
Komentera så kan ni få ett till långt kapitel imorgon ;) :D 

Kommentarer
Postat av: alicia

Jättebra Maja!!! <3 :D

2012-04-20 @ 16:36:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0