Utkast Liams perspektiv

Vi kom in i huset och jag gick mot glasdörren som ledde ut mot bakgården och trädgården.
Jag hade redan varit här och fixat med filt och allting.
-Okey, Come here, Jag höll om hennes axlar och tog av bindeln.
-Can I look?
-Yes, babe. Jag log för mig själv. Hoppas hon skulle gilla det.
-oh my gash, You always do this romantic things to me! I love it. Hon vände sig och kysste mig.
-I'm glad you like it. Jag log.

Liams perspektiv:
 
 Om jag är ....Kär.. i Elise, Hur ska det då gå med Danielle?
Ska jag göra slut med Danielle...Tänk om Elise inte ens känner samma som jag känner om henne?
Men fansen älskar ju Danielle. Och jag gillar ju båda otroligt mycket.
 
Harrys perspektiv:
 
Miranda och jag satt på filten på bakgården. Kvälls solen lyste upp himlen, och det kändes underbart att bara vara brevid varandra.
-Harry..Do you belive in love at first sight?
Jag vände huvudet bort från himlen och kollade på henne. Hon gjorde det samma.
-I guess so, I mean, I saw you. Jag log och hon log tillbaks mot mig.
 
Louis perspektiv:
 
-Okey, So , We will meet at wednesday?  Clarie stannade upp framför mig och kollade upp på mig.
-yepp, With the boys and Miranda too? Jag kollade ner på henne. Hon var lite kortare en mig.
-yepp. Svarade hon och sedan blev vi lite tysta. Bara kolla på varandra.
-okey....So, See you tomorrow. Jag kollade på henne. Vi var endå så nära att om jag börjde mig ner en centimeter skulle våra läppar mötas. Skulle hon sträcka upp  halsen lite, lite skulle dom mötas. Så nära stod vi varandra. Jag tror också hon märkte det och kollade noga in i mina ögon, som för att se, Skulle jag kyssa henne? När jag fortfranade bara stod där stog hon ett steg bak.
-bye, Hon vände sig och gick. Tänk om det där var min chans , Tänk om det var chansen till att få henne, Att hon skulle vara min.
 
Claries perspektiv:
 
När jag gick från Louis på gatan kändes det så typiskt. Vi var så nära,  jag gav ju honom en chans där, nu när vi stod. Men han bara kollade. Jag kunde inte bestämma att jag skulle gilla honom. POm jag kunde skulle jag nog välja att inte gilla honom. Allt blev så jobbigt med att gilla någon som var så...Svår.
Någonting litet, litet krossades inuti mig. Det gjorde ont och skavde , nuddade att som inte gjorde ont. 
Det där kanske var våran enda chans, Och jag bara gick. Jag kan ju...
Innan jag visste ordet av det hade jag vänt mig och sprang tillbaks till Louis.
 
Danielles perspektiv:
 
Liam kom in på cafét. Han hade en vild osäker blick innan han såg mig och ett leénde lyste upp hans ansikte. Han gick åt mitt håll och satte sig mittemot.
-tell me , What happend? Jag kollade på honom och han öppnade munnen och stängde den igen.
-I don't know...really. I like you , And i like Elise. It's kinda... wierd, Danielle, that you let me go, When i told you that i think i might be inlove with another person.
Jag kände mig ganska målös, Det är ju sant. Han berättade ju att han kanske gillade någon annan, Till och med trodde att han kunde vara förälskad i någon annan. Och jag lät honom gå? Vi skulle väl betraktas som ett par?
-yes...You are right. It is pretty wierd. I can't just let you go, we are supposed to be a couple, Jag kollade på Honom. You know what? I think we sould break up, I don't think this is gonna work anymore. Fortsatte jag och jag kände mig väldigt tveksam.
-Danielle, I think you're right.
-okey, So this is "the goodbye"? Svarade jag.
-yes, svarade han och vi ställde och och kramade varandra, och sedan vände han sig och gick ut.
Jag satte mig ner, Och forstod att det var bättre så. Det var nog inte menat att vi skulle bli något mer än vad vi varit.
 
Claries prespektiv:
 
Louis hade redan gått flera kvarter, men jag såg fortfarande hans rygg och hur hans händer var i fickorna som satt vid magen. Jag inbilade mig, Det var bara en överdrift. Klart det kommer mer chanser.
Jag vände mig om och började gå tillbaka. Jag gick förbi Hyde park och var hemma på mindre en fem minuter.
När jag kom hem och öppnade dörren såg jag att Mirri var hemma, och Harry med, eftersom det stod ett par extra converse brevid hennes. -Hallo? Jag ropade in i lägenheten.
-Vi är här, jag hörde hur Miranda fnittrade. Jag gick mot vardagsrummet och såg att båda satt i soffan och spelade något dataspel, Man skulle ju förvänta sig att dom skulle kolla på någon romantisk film eller något sånt, men det var typiskt Mirri, och Harry för den delen att spela ett dataspel.
-ha-ha guys, What are you doing?
-Playing Super Mario!! Utropade Harry, Man märkte direkt att han var på sin bus-pojk-sida.
-Okey, I'm going to my room, Jag kollade på dom , men nu märkte dom mig inte, Dom hade för kul med spelet och varandra. åh, vad jag längtade efter Jade , Rose och Elis
Inte så läng del för att inte ha skrivit på tre månader, men jag har redan en del till på gång, Som nog kommer upp  iövermorgon :) Nu ska jag värkligen få igång skrivandet.
Vad tyckte ni om det här, Två lite hjärtkrossande historier. Och en som skinande solar, men Kommer Mirandas och Harrys förhållande hålla så länge till?
Hoppas ialfall på två kommentarer, så ska jag fixa nästa kapitel så snabbt jag kan. :)
kram♥
 

RSS 2.0